Hur gör man en spirometri?
Så fungerar spirometri och dess vetenskap.

Hur gör man en spirometri? Upptäck vetenskapen bakom det.

Spirometriundersökning står som en hörnsten i diagnostiken och hanteringen av lungsjukdomar, vilket erbjuder en insyn i lungornas funktion som är både icke-invasiv och enkel. Detta väsentliga lungfunktionstest mäter hur mycket och hur snabbt en person kan flytta luft in och ut ur sina lungor. Det är avgörande för att upptäcka, bedöma och övervaka andningssjukdomar, vilket gör det till en stapelvara i både kliniska och forskningsmiljöer. Procedurens enkelhet döljer de kritiska insikter den ger om andningshälsan.

Vetenskapen bakom spirometriundersökning

I sitt kärna är spirometri ett test av lungfunktionen som kretsar kring mätningen av luftvolym och flödeshastigheter under inspiration och expiration, som illustreras i det medföljande spiromet.

Exempel på spirogram – spirometrikurvan representerar mängden luft som inandas och utandas samt hastigheten på den luft som går in och ut ur lungorna.

Denna graf visar visuellt dessa parametrar: X-axeln visar volymen av luft lungorna kan hålla eller utvisa, och Y-axeln visar flödeshastigheten, eller hastigheten på vilken luft inandas eller utandas. Den resulterande kurvan erbjuder en översikt av lungkapacitet och andningsstyrka, vilket är avgörande för att diagnostisera och förstå allvarlighetsgraden av lungsjukdomar. Genom att undersöka kurvans höjd och bredd – som indikerar flödeshastighet och volym, respektive – kan kliniker identifiera karaktäristiska mönster som sjukdomstillstånd kan presentera.

Spirometrisystem

Ett spirometritest är en symfoni av precision, där varje komponent spelar en vital roll. Flödessensorn (i vårt fall – engångsflödessensor ”SpiroSafe flow transducer”) är kontaktpunkten för patienten, utformad för komfort och för att säkerställa en korrekt tätning under testet. När en patient andas ut, skickas inte luften direkt in i spirometern. Istället fångas trycket som genereras inom flödessensorn och överförs genom ett tryckrör till sensorn som finns i spirometern (till exempel Medikro Pro – vår bästsäljare globalt). Denna sensor är systemets hjärta och översätter de analoga tryckvariationerna till en digital signal som kan analyseras av specialiserad mjukvara.

Genom denna process mäts volymen och flödet av luft noggrant, vilket möjliggör noggranna bedömningar utan risk för korskontaminering mellan patienter, tack vare användningen av engångsflödessensorer. Medikros engagemang för innovativ design säkerställer att varje test är både exakt och hygieniskt samt säkert för både patienter och vårdgivare.

Hur gör man en spirometri?

Att genomgå ett spirometritest involverar en serie steg för att säkerställa noggranna och tillförlitliga resultat. Patienter sitter vanligtvis bekvämt och använder en flödessensor som är ansluten till spirometern för testet. De uppmanas att ta ett djupt andetag för att helt fylla sina lungor med luft, följt av en snabb och kraftfull utandning i flödessensorn.

För att säkerställa testets noggrannhet rekommenderas patienter att bära en näsklämma under proceduren. Denna försiktighetsåtgärd hjälper till att förhindra att luft undkommer genom näsborrarna, vilket annars kan resultera i en missvisande indikation på minskad lungvolym. Det är avgörande att all luft riktas genom engångsflödessensorn för att fånga en exakt mätning av lungfunktionen. Denna process kan upprepas flera gånger för att säkerställa konsistens i avläsningarna.

Patient genomgår spirometritest.

Korrekt teknik är avgörande för att erhålla giltiga resultat. Patienter måste säkerställa en tät försegling runt flödessensorn och undvika läckage under testet. Proceduren övervakas av en vårdpersonal som kan ge vägledning och säkerställa att tekniken utförs korrekt.

Typer av mätningar

De primära mätningarna som erhålls under spirometri inkluderar Forcerad Vital Kapacitet (FVC) och Forcerad Expiratorisk Volym på en sekund (FEV1). FVC mäter den maximala mängden luft en person kan tvinga ut efter ett djupt andetag, vilket indikerar lungornas totala kapacitet. FEV1 kvantifierar mängden luft som utvisas under den första sekunden av FVC-manövern, vilket återspeglar luftflödets hastighet och potentiella obstruktion i luftvägarna. Förhållandet mellan FEV1 och FVC är en kritisk måttstock som används för att diagnostisera och bedöma allvarlighetsgraden av obstruktiva lungsjukdomar.

Tillämpningar

Spirometri är oumbärligt i diagnosen och hanteringen av en mängd olika andningssjukdomar. Det är särskilt avgörande vid bedömning av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och astma, där det hjälper till att bestämma svårighetsgraden av luftvägsobstruktion och övervaka responsen på behandlingen. Vidare kan spirometri hjälpa till att utvärdera restriktiva lungsjukdomar, såsom lungfibros, genom att mäta minskade lungvolymer. Dess nytta sträcker sig bortom diagnos; spirometri används även i preoperativa bedömningar, arbetsmiljöhälsa och för att övervaka lunghälsa hos patienter med kroniska tillstånd.

Slutsats

Spirometri är ett grundläggande verktyg i bedömningen av andningshälsa, som ger vital information om lungfunktion som är nödvändig för att diagnostisera, övervaka och hantera lungsjukdomar. Dess enkelhet, kombinerad med djupet av insikt det erbjuder, gör det till en ovärderlig procedur inom sjukvården.

Att förstå hur spirometri fungerar, från de underliggande vetenskapliga principerna till dess praktiska tillämpning, hjälper till att främja dess roll i att förbättra andningshälsa och patientvård. Medikro leder inom detta område, driver innovation och sätter standarder i diagnostiken av andningssjukdomar. Vår engagemang för att förbättra kvaliteten och tillgängligheten av spirometritestning är ett engagemang vi lever upp till varje dag. ”Spirometri förenklad” är inte bara vårt motto – det är vårt löfte när vi fortsätter att erkännas globalt för våra bidrag till sjukvården.

Referenser:

A systematic review for a clinical practice guideline on the management of stable chronic obstructive pulmonary disease (COPD) underscores the role of spirometry in guiding treatment decisions, highlighting the effectiveness of inhaled therapies and the need for spirometric testing in clinical practice Wilt, T., Niewoehner, D., MacDonald, R., & Kane, R. (2007). Management of Stable Chronic Obstructive Pulmonary Disease: A Systematic Review for a Clinical Practice Guideline. Annals of Internal Medicine, 147, 639-653. https://doi.org/10.1097/01.HCR.0000314212.63041.42.

Clinical and Spirometric Control and Inflammatory Process Assessment: Spirometry aids in the comprehensive assessment of asthma by quantifying the degree of airway obstruction. This is essential for diagnosing asthma and is recommended alongside clinical assessment and the evaluation of the inflammatory process. Despite the utility of clinical assessments and quality of life evaluations, patients may still exhibit airway inflammation and obstruction, which spirometry can help to identify. This emphasizes the need for a multifaceted approach to asthma management, where spirometry plays a pivotal role. Andrade, C., Chatkin, J., & Camargos, P. (2010). Assessing clinical and spirometric control and the intensity of the inflammatory process in asthma.. Jornal de pediatria, 86 2, 93-100. https://doi.org/10.2223/JPED.1964.

The American Thoracic Society’s technical standards for spirometry in the occupational setting provide recommendations for the performance and interpretation of workplace spirometry, underlining its importance in monitoring lung health in relation to workplace exposures Redlich, C., Tarlo, S., Hankinson, J., Townsend, M., Eschenbacher, W., Essen, S., Sigsgaard, T., & Weissman, D. (2014). Official American Thoracic Society technical standards: spirometry in the occupational setting.. American journal of respiratory and critical care medicine, 189 8, 983-93 . https://doi.org/10.1164/rccm.201402-0337ST.